ERTMS-införandet i Sverige

2021-07-05 12:45 Stefan Eklöf

Trafikverkets omtag

Trafikverket genomlysning av ERTMS-införandet efter Malmbanan pågår. På ERTMS-branschdagen i maj presenterades två möjliga tidsscenarion; det snabbare scenariot påbörjas 2026 och pågår till 2036. Det andra scenariot börjar samma år men pågår till 2044, där stomnätverket är klart 2040. Scenariorna är fortfarande under arbete och kan komma att ändras. Till hösten kommer man att presentera en fullständig analys och kvalitetssäkring av ERTMS-införandet i det svenska järnvägssystemet.

Läs mer (Trafikverket) : Översyn i fokus under ERTMS branschdag

Läs ännu mer (Trafikverket): Översynen av ERTMS-projektet förlängs till hösten

Var står vi i dag?

Om vi tittar på marksystemen finns ERTMS för närvarande installerat på Botniabanan, Haparandabanan och Västerdalsbanan och utrullningen pågår på Malmbanan och fortsätter som planerat. Efter detta följer inkoppling på godskorridoren Scan-Med Öst, i dagligt tal “Södra Stambanan”. När denna inkoppling kommer att ske är alltså som tidigare nämnts under utredning, men man kan konstatera att det är när ERTMS kopplas in på denna bana som det verkligen skapas incitament för att i stor grad utrusta fordon eftersom den banan är mycket hårt trafikerad och i förbindelse med stora delar av det svenska järnvägsnätet.

Vad gäller ERTMS-ombordutrustningen (ETCS) av svenska fordon är läget mer föränderligt och kanske inte lika allmänt känt. Trafikverket har nyligen genomfört en inventering där man tagit in uppgifter från operatörer och fordonsägare för att få reda på status för deras ETCS-installationer. Inventeringen slutfördes i mars 2021 och omfattade 1645 fordon.

Av inventeringen framgår det att det fortfarande är relativt få fordon som är utrustade med de senaste ETCS-versionerna (baseline 3.4 eller senare). De allra flesta fordonen är dock planerade för ETCS-utrustning de närmaste åren, bland dessa finns även fordon som har en tidigare version installerad som behöver uppgraderas. Dock finns det fortfarande ett inte obetydligt antal fordon som inte ens planeras att utrustas, även om vi räknar bort fordon som inte är aktuella för installation under sin livstid på grund av att de snart kommer att avvecklas. Utesluter man arbetsfordon ser siffrorna något bättre ut, men man kan ändå konstatera att det återstår mycket jobb. På den positiva sidan tillkommer fordon som nyanskaffas och rimligen upphandlas med installerad ETCS-utrustning.

Allt detta hänger givetvis ihop. Utrullningen av markutrustningen har fått skjutas upp ett antal gånger. Dessa förseningar spelar ner incitamenten för operatörer och fordonsägare som inte får lika bråttom med ETCS-utrustningen. Detta i sin tur skapar oro att alla operatörer och fordonsägare inte kommer att hinna utrusta före trafikstart och utrullningsplanerna påverkas av detta. En stor del av framgångsfaktorn måste alltså vara att få fart på fordonsutrustningen. Om Trafikverkets genomlysning resulterar i en plan som branschen har förtroende för kan man skapa en tydligare målbild och förenkla att ETCS-utrustningen tar fart.

EU-bidrag för ETCS-utrustning

Vi pratade med Thorbjörn Sagner som är projektledare för yttre intressenter på Trafikverket för att höra om deras bild av ETCS-utrustningen.

Vad är Trafikverkets strategi kring att få operatörer och fordonsägare att ETCS-utrusta sina fordon?

– Vi har flaggat för transportdepartementet att det går långsamt med fordonsutrustningen. Vårt uppdrag vad gäller utrustning av fordon är att vi inte har finansiella medel att tillföra men att vi stöttar operatörerna och fordonsägarna genom att hjälpa dem att söka EU-bidrag och bidra med samordning kring detta.

EU-bidragen som Thorbjörn nämner kallas CEF-bidrag, där CEF står för Connecting Europe Facility, och är ingen fullständig finansiering för att utrusta fordon. CEF-bidrag har getts i flera omgångar genom åren, tidigare har fokus legat på “first in class”, det vill säga att stimulera utrustning av de första fordonen av en fordonstyp då dessa har en utökad godkännandeprocess och därigenom blir dyrare att utrusta. Nu ligger dock fokus på serieinstallationer och inom kort väntas besked vad gäller årets tilldelning.

Värt att nämna är att EU:s policy har varit att inte stödja utrustning av arbetsfordon. De är något av ett särfall eftersom kostnaden för arbetsfordon ingår när man handlar upp en arbetsinsats, så dessa operatörer kan delvis finansiera utrustningen den vägen. Det rör sig om ett stort antal fordonstyper med låga serier.

Thorbjörn Sagner igen: finns det något mönster i ETCS-statistiken ni tagit fram?

– Godsfordon sticker ut en del. Utöver ett fåtal stora operatörerna är det många mindre som avvaktar med ETCS-utrustningen. Gods har relativt låga marginaler så här finns en risk att mindre, finansiellt sårbarare operatörer fortsätter att avvakta och kanske i värsta fall får bekymmer med sin verksamhet.

Nu vänder vi blad

Så om vi blickar framåt kan vi se ett antal positiva tecken:

  • Det är positivt att Trafikverket gör ett ambitiöst omtag med utredningar och realistiska planer som involverar alla intressenter. Om branschen kan samlas kring detta har vi en klar målbild.
  • ERTMS är ett led i järnvägens digitalisering och modernisering, som möjliggör gränsöverskridande trafik, effektiv trafik och god tillgänglighet. I grunden är detta nödvändigt. Signalställverkens ålder och EU:s krav på att införa ERTMS i järnvägens stomnätverk talar också för denna utveckling.
  • En annan dimension som påverkar är EU:s krav på övergång till kompositbromsblock på tågen för att minska buller. Detta ska vara infört 2025 och innebär betydande investeringar för tågoperatörerna. Denna typ av bromsblock har sämre bromsverkan, särskilt i vinterförhållanden. En följd är lägre hastigheter för tågtrafiken. Signalsystemet ERTMS hanterar utmaningen bättre än ATC.
  • Utvecklingen av ERTMS i Norge och Danmark flyter på bra vilket är positivt eftersom det är dessa länder vi bedriver gränsöverskridande trafik med.
  • Utrullningen av marksystemen går framåt och inom några år börjar utrullningen på högtrafikbanor. Incitamenten för att ETCS-utrusta fordon ökar drastiskt i och med detta.
  • I frånvaro av statliga medel är det positivt att möjligheten till EU-bidrag finns och att Trafikverket stöttar och samordnar denna process.
  • Många fordonstyper har numera typgodkännande vilket betyder att kostnaden för godkännande för resten av serierna går ner.
  • Systemleverantörernas produkter har mognat och är relativt stabila. Kravspecifikationen har mognat och baseline 3 närmar sig sitt slutdatum. I och med att den installerade basen växer finns dessutom mer och mer erfarenhet kring systemen.
  • Kunskapsnivån kring upphandling och implementation har ökat. Även när det gäller myndigheternas godkännandeprocess har den samlade kunskapen ökat kring vad som behövs i processen och gett snabbare behandling, både hos myndigheterna och leverantörerna men även hos upphandlande organisationer och installatörer. Här finns mycket erfarenhet att återvinna hos alla intressenter.

Läs mer: Fem tips till dig som ska installera ERTMS i fordon

Läs mer: Upphandling av ETCS-system – STHK:s process